Om projektet:
Detta projekt är en djupt personlig och poetisk utforskning av migrationens känslomässiga landskap, psykologiska brott och tysta överlevnadsstrategier i det främmande.
Genom visuell storytelling och handritade kartor reflekterar Haifa över resan från en liten by i Libanon till Beirut, vidare till Tunis, och slutligen Sverige.
Vad innebär det att förflytta sig, inte bara fysiskt, utan även emotionellt, andligt och historiskt?
Vad lämnas bakom? Vad bärs med i kroppen, som bagage eller minne?
I denna presentation kartlägger Haifa mer än geografi , hon kartlägger motståndskraft, längtan och återuppfinning. Hon bjuder in oss att reflektera över hur människor överlever rotlöshet, hur språk och relationer blir verktyg för anpassning, och hur begreppet ”hem” blir flytande, symboliskt och inre.
Haifa Safa är konstnär, teatermakare och människorättsförsvarare från Libanon, vars arbete befinner sig i skärningspunkten mellan aktivism, minne och kroppsligt berättande.
Sedan 2013 har hon skapat motstånd genom konsten i sammanhang präglade av konflikt, migration och marginalisering. Från att ha grundat Baylasan Theater i Shatila-lägret, ett tryggt rum för kvinnor och queera personer, till att skapa performanceinstallationer som väver samman levda erfarenheter med filmiska arkiv, är Safas praktik både angelägen och poetisk.
Hon arbetar med metoder inspirerade av Augusto Boals "De förtrycktas teater", interaktiv och terapeutisk teater samt platsspecifika installationer. Hennes projekt utmanar censur, gräver fram glömda berättelser och förvandlar smärta till kollektiva riter.
Oavsett om hon adapterar Orhan Pamuks "Mitt namn är Röd", eller återupptäcker censurerade arabisk filmhistoria , är Safas röst omisskännlig: ett vittne, en väverska, en överlevare.
Hennes verk har visats i Libanon, Tunisien och Sverige, och förenar feministisk diskurs, queera erfarenheter och minnets politik.